Markarbete i Enebyberg – radhus och mark som flera delar
Vid radhus är den första frågan sällan teknisk. Den är: vem äger marken som ska grävas i, och vem beslutar om den?
Svaret är sällan självklart. I en radhusförening kan uteplatsen vara upplåten till bostadsrättshavaren medan marken under är föreningens. I en samfällighet kan gångar, parkering och grönytor vara gemensamma medan tomten närmast huset är egen. Och i en radhuslänga med äganderätt kan gränsen gå på ställen som inte syns.
Att gräva på fel sida av den gränsen, även med bästa avsikt, blir en tvist som är obehaglig och dyr att reda ut. Den vanligaste varianten är inte ens en konflikt om marken – det är att en åtgärd på den egna delen påverkar grannens, oftast genom vatten.
Vi frågar därför alltid vad som gäller innan vi planerar arbetet, och vi rekommenderar att beskedet hämtas skriftligt från föreningen där det är osäkert.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Genomgång av vad som är egen mark och vad som är gemensam
- Rekommendation om var besked bör hämtas när gränsen är oklar
- Bedömning av hur åtgärden påverkar angränsande radhus
- Kontroll av gemensamma ledningar som kan gå genom tomten
- Planering av arbetet så att grannars tillfart fungerar
- Underlag till förening eller styrelse där sådant behövs
- Utförande som håller sig innanför den överenskomna gränsen
Så går det till
Vem äger vad
Vi går igenom vad ni disponerar, vad som är gemensamt och var gränsen går. Är det oklart rekommenderar vi att ni frågar föreningen först.
Påverkan på grannen
Vi bedömer om åtgärden påverkar husen intill – oftast handlar det om vatten och inte om marken i sig.
Gemensamma ledningar
I radhusområden går ledningar ofta genom flera tomter. Vi tar reda på om något sådant finns innan vi gräver.
Underlag till föreningen
Krävs ett godkännande tar vi fram en beskrivning av vad som ska göras, i en form som går att lägga fram.
Utförande
Arbetet hålls innanför den överenskomna gränsen, och grannars tillfart fungerar varje dag.
Markarbete Enebyberg i hela Danderyd
Vattnet är det som orsakar de flesta grannkonflikterna i radhusområden, och det beror på geometrin. Tomterna är smala och husen står tätt, vilket betyder att en förändring av marknivån på en tomt får effekt på grannens inom några meter. Höjer man sin uteplats med tio centimeter för att få den plan kan resultatet bli att vatten som förut rann bort nu rinner mot grannens husvägg, och det märks först vid ett riktigt regn en tid senare. Vi tittar därför alltid på hur vattnet rinner idag och hur det kommer rinna efteråt, även när arbetet är litet. Den andra saken som är särskild för radhus är ledningarna. I många områden är vatten, avlopp och ibland el draget som en gemensam anläggning som passerar genom flera tomter, och den ledningen ligger då inte där man skulle förvänta sig utifrån det egna huset. Vi tar reda på om något sådant finns innan vi gräver, och i en samfällighet är det ofta styrelsen som har den kunskapen även när det inte finns någon ritning. Den tredje saken är enklare: prata med grannarna innan. Vid radhus märks ett markarbete i alla riktningar, och en veckas förvarning löser det mesta som annars blir irritation.